För den som följer kriget i Ukraina via bloggen Cornucopia har bilden av konflikten en särskild skärpa – en blandning av rådata från slagfältet och långa historiska perspektiv. Lars Wilderäng, mannen bakom bloggen, har blivit en av Sveriges mest citerade röster i försvarsfrågor sedan invasionen inleddes.
Ryska militära förluster: cirka 600 000 (enligt ukrainska försvarsmakten, aug 2024) ·
Ukrainska militära förluster: inte offentliggjorda (statshemlighet) ·
Bekräftade civila dödsoffer: över 10 000 (FN) ·
Internflyktingar: miljontals (UNHCR)
Snabböversikt
- Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022 (Cornucopia)
- Ryssland har annekterat fyra regioner: Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja, Cherson (bpb (tysk förbundsbyrå))
- Över 10 000 civila bekräftat dödade av FN (Al Jazeera)
- 2024 blev det blodigaste året för Ryssland med minst 45 287 dödade (BBC/Mediazona via Dagens.se)
- Ukraina uppgav i januari 2025 att Ryssland förlorat 430 790 soldater under 2024 (Al Jazeera)
- Ryssland erövrade 3 200 kvadratkilometer under 2024 (bpb)
- Risk för fortsatt rysk offensiv i Donbass och Charkiv 2025 (Cornucopias Ukraina-tagg)
- Fredsförhandlingar bedöms som osannolika på kort sikt (Cornucopias Ukraina-tagg)
- Natos fortsatta stöd avgörande för Ukrainas försvarsförmåga (Cornucopias Ukraina-tagg)
Följande tabell sammanfattar de viktigaste siffrorna i överskådlig form.
| Parameter | Värde |
|---|---|
| Ryska förluster (totalt) | cirka 600 000 (ukr. uppgift aug 2024) (Al Jazeera) |
| Ukrainska förluster | inte offentliggjorda |
| Bekräftade civila dödsoffer | över 10 000 (FN) (Al Jazeera) |
| Antal flyktingar | miljontals internflyktingar |
| Ockuperade områden | Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja, Cherson (delvis), Krim (bpb, tysk förbundsbyrå) |
Hur är läget i Ukraina idag?
Senaste strider och frontlinjer
I början av 2025 pågår intensiva strider längs frontlinjen i Donbass, särskilt kring Pokrovsk och Tjasiv Jar. Cornucopia publicerade den 25 februari 2024 en analys med rubriken ”Extrema ryska förluster och ukrainsk fördröjningsstrid vid Avdiivka” där Lars Wilderäng beskrev hur ukrainska styrkor använde terrängen för att fördröja ryska framryckningar. Enligt den tyska förbundsbyrån bpb (tysk förbundsbyrå för politisk bildning) erövrade Ryssland 3 200 kvadratkilometer under 2024, vilket ökade Ukrainas ockuperade yta till 18,14 procent av landet.
Rysslands framryckningstakt på 3 200 kvadratkilometer på ett helt år motsvarar drygt åtta kvadratkilometer per dag – en takt som historiskt sett är extremt låg för en offensiv operation, men som ändå tär på Ukrainas försvarslinjer över tid.
Humanitär situation
FN:s kontor för mänskliga rättigheter har bekräftat över 10 000 civila dödsoffer sedan invasionen inleddes, även om verkliga siffran bedöms vara betydligt högre. Miljontals människor är internflyktingar, och energisystemet har utsatts för omfattande attacker. Cornucopia har uppmärksammat att rapporteringen om civila offer ofta skiljer sig mellan ukrainska och ryska källor, och att oberoende verifiering är svår att få fram i realtid.
Internationella reaktioner
Under 2024 och början av 2025 har Natos stöd till Ukraina fortsatt, om än med politiska spänningar i medlemsländerna. Enligt Al Jazeera (etablerad nyhetsorganisation) uppgav Ukraina i januari 2025 att Ryssland förlorat omkring 430 790 soldater under 2024, räknat som dödade och sårade – en siffra som motsvarar 36 motoriserade gevärsdivisioner.
Hur många soldater har Ryssland förlorat i Ukraina?
Ryska förlustsiffror enligt Ukraina
Ukrainska försvarsmakten publicerar dagligen uppdateringar om ryska förluster, vilka Cornucopia regelbundet återger på sin Ukraina-taggsida. I juli 2024 uppgav bloggen att de visuellt bekräftade ryska förlusterna från Oryx (oberoende krigsmaterielspårare) passerat 17 000 fordon, och att antalet förlorade ryska pansarskytte- och motorskyttefordon nådde 16 000 (Cornucopia, blogg om försvarspolitik).
Västerländska uppskattningar
BBC och Mediazona – ett oberoende rysk-engelskspråkigt medieprojekt – har genom att granska öppna källor kunnat bekräfta att minst 45 287 ryska soldater dödades under 2024. Det gör året till det blodigaste för Ryssland sedan invasionen startade, enligt en sammanställning rapporterad av Dagens.se. Samma sammanställning uppskattar den totala dödssiffran för ryska styrkor i kriget till mellan 185 000 och 260 700, inklusive pro-ryska styrkor från Donetsk och Luhansk.
Skillnader i rapportering
Skillnaderna mellan ukrainska officiella siffror och västerländska uppskattningar är betydande. Medan Ukraina hävdar att Ryssland förlorat över 600 000 man totalt, räknar oberoende granskare med färre bekräftade dödsfall men inkluderar inte sårade i samma utsträckning. bpb:s analys noterar att osäkerheten i förlustsiffrorna är ett metodproblem som påverkar alla sidor.
För läsare som vill förstå krigets verkliga kostnad: förlita dig på BBC/Mediazonas grävande metodik för dödssiffror, men kombinera med ukrainska försvarsmaktens totaluppgifter för att få en helhetsbild av även sårade och saknade. Båda perspektiven är nödvändiga, ingen är komplett.
Vilka delar av Ukraina vill Ryssland ha?
Ockuperade områden
Ryssland har sedan 2022 ockuperat och därefter annekterat fyra ukrainska regioner: Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, samt Krim som annekterades redan 2014 (bpb, tysk förbundsbyrå för politisk bildning). Den totala ockuperade ytan uppgår nu till 18,14 procent av Ukrainas territorium efter de framryckningar som gjordes under 2024.
Rysslands officiella krav
Rysslands officiella krav har inte ändrats nämnvärt sedan invasionens början: man kräver att Ukraina erkänner Krim som ryskt, accepterar förlusten av de fyra annekterade regionerna samt att Ukraina avstår från Natomedlemskap. Cornucopia har i flera inlägg analyserat hur dessa krav speglar en imperialistisk syn på Ukraina som en del av en historisk rysk intressesfär (Cornucopia, analys av rysk strategi).
Donbass och Krims betydelse
Områdena kring Donbass är strategiskt viktiga för Ryssland dels på grund av kol- och industritillgångar, dels för att de utgör en landbrygga till Krim. Krim har stor militär betydelse för Ryssland eftersom det ger tillgång till Svarta havet och kontroll över viktiga sjövägar. bpb:s militäranalys visar att Ryssland under 2024 i första hand fokuserade sina offensiver på att konsolidera kontrollen över Donetsk och Luhansk.
Vad händer om Ryssland vinner kriget i Ukraina?
Konsekvenser för Ukraina
Om Ryssland vinner kriget skulle Ukraina förlora sin suveränitet som självständig stat och sannolikt tvingas acceptera en marionettregering i Kiev eller en uppdelning av landet. Miljontals ukrainare skulle sannolikt fly, och de områden som inte ockuperats skulle stå inför enorma ekonomiska och demografiska påfrestningar. Cornucopia har i flera analyser varnat för att en rysk seger skulle innebära slutet för Ukraina som vi känner det (Cornucopia, löpande krigsanalys).
Konsekvenser för Europa och Nato
En rysk seger i Ukraina skulle sannolikt leda till en direkt säkerhetspolitisk kris i hela Europa. Flera Natoländer, särskilt de baltiska staterna och Polen, skulle uppleva ett omedelbart hot och kräva en permanent förstärkning av Natos närvaro längs den ryska gränsen. Al Jazeera rapporterar att ökade försvarsanslag redan diskuteras i flera europeiska länder som en direkt följd av kriget.
Geopolitisk omställning
Ett ryskt övertagande av Ukraina skulle förändra maktbalansen i Europa dramatiskt. Ryssland skulle få landgräns mot Nato i sydväst, kontroll över betydande jordbruks- och industriområden, och tillgång till Ukrainas omfattande naturresurser inklusive litium och kol. bpb:s analys pekar på att en rysk seger skulle kunna uppmuntra Kina att agera mer offensivt i Taiwan-frågan.
För Sverige och övriga Östersjöstater: ett ryskt seger i Ukraina skulle innebära att Ryssland kan omfördela militära resurser till norra Europa. Det är inte en fråga om if, utan när den strategiska omprioriteringen skulle ske – och konsekvenserna skulle märkas direkt i Gotlands närområde.
Det är en varning som svenska beslutsfattare måste ta på allvar.
Varför vill Putin åt Ukraina?
Historiska skäl
Vladimir Putin har vid upprepade tillfällen uttryckt att Ukraina som självständig stat är en historisk konstruktion skapad av Lenin och bolsjevikerna, och att ukrainare och ryssar egentligen är ett folk. Denna syn har präglat rysk politik sedan 2014, då Krim annekterades. Cornucopia har i flera inlägg analyserat Putins historiebruk och hur det skiljer sig från den ukrainska självbilden.
Strategiska mål
Förutom historiska anspråk har Ryssland strategiska motiv: tillgång till Svarta havet, kontroll över ukrainska hamnar och en buffertzon mot Nato. Ryssland ser sin säkerhet som hotad av Natos utvidgning österut, även om Nato självt menar att organisationen är defensiv. Den tyska förbundsbyrån bpb noterar att Natos utvidgning varit en central förevändning i rysk propaganda, men att kriget i praktiken handlar om att återupprätta rysk stormaktsstatus.
Ideologiska motiv
Putins ideologi – ofta kallad ”ryska världen” (russkij mir) – bygger på idén att Ryssland har en särskild historisk mission att ena de östslaviska folken. Ukraina ses som en olaglig avknoppning från det ryska imperiet. Cornucopia har varnat för att denna ideologi är oförenlig med Ukrainas existens som självständig stat, och att en förhandlingslösning därför är extremt svår att uppnå så länge Putin sitter vid makten.
För den som följer Ukrainakriget via Cornucopia: skillnaden mellan rysk och ukrainsk berättelse är inte bara en fråga om propaganda – den handlar om två helt olika synsätt på vad Ukraina är. Så länge Putin ser Ukraina som en del av Ryssland, kan det inte finnas någon varaktig fred.
Skillnaden i synsätt gör att en varaktig fred är svår att uppnå så länge Putin sitter vid makten.
Bekräftade fakta
- Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022 (Cornucopia)
- Ryssland har annekterat fyra ukrainska regioner (bpb)
- Tiotusentals civila har dödats, över 10 000 bekräftat av FN (Al Jazeera)
- Ryssland förlorade minst 45 287 dödade soldater under 2024 (BBC/Mediazona via Dagens.se)
Vad som är oklart
- Exakta antalet ryska förluster – olika källor ger olika siffror (Dagens.se)
- Ukrainska militära förlustsiffror är en statshemlighet
- Krigets slutgiltiga utfall är fortfarande osäkert
Jag har aldrig upplevt en sådan folklig uppslutning kring en fråga i Sverige som under de första veckorna efter invasionen. Plötsligt ville alla förstå vad som hände i Ukraina.
Lars Wilderäng (Cornucopia), i en intervju med SVD 2024
Ryssland förlorade omkring 430 790 soldater under 2024 – räknat som dödade och sårade.
Ukrainska försvarsmakten, daglig rapport citerad av Al Jazeera
Över 10 000 civila har bekräftats dödade sedan invasionen inleddes, och den verkliga siffran bedöms vara betydligt högre.
FN:s kontor för mänskliga rättigheter, rapport Al Jazeera
Ukraina förlorade 505 utrustningsföremål under 2024.
bpb (tysk förbundsbyrå för politisk bildning), militäranalys 2024
Relaterad läsning
- Extrema ryska förluster och ukrainsk fördröjningsstrid vid Avdiivka – Cornucopia
- Nya explosioner på ockuperade Krym – mycket tunga ryska förluster – Cornucopia
För den som vill förstå krigets verkliga pris är en sak helt klar: Ryssland kan inte upprätthålla nuvarande förlusttakt på 45 000 döda per år i mer än ett par år till utan att ställas inför en akut personalkris. För svenska beslutsfattare är konsekvensen tydlig: om Sverige ska kunna bidra till Ukrainas försvar under 2025 och 2026 krävs omedelbara investeringar i egen produktion av artilleriammunition och luftvärnssystem – eller så riskerar ukrainska försvarslinjer att brista inom 12–18 månader.
Relaterad läsning: Extrema ryska förluster och ukrainsk fördröjningsstrid vid Avdiivka · Nya explosioner på ockuperade Krym – mycket tunga ryska förluster
cornucopia.se, cornucopia.se, cornucopia.se, cornucopia.se, cornucopia.se, blogg.svenskkrigare.com
Vanliga frågor
Hur stor armé har Ryssland kvar?
Enligt ukrainska uppgifter och västerländska bedömare har Ryssland fortfarande en betydande militär styrka kvar, men förlusterna under 2024 – minst 45 287 dödade (BBC/Mediazona via Dagens.se) – har tvingat Kreml att genomföra omfattande mobiliseringar. Uppskattningsvis har Ryssland mellan 185 000 och 260 700 döda totalt i kriget, men kan fortfarande mobilisera tiotusentals nya soldater per månad.
Har Ukraina något flygvapen kvar?
Ja, Ukraina har fortfarande ett fungerande flygvapen, om än med betydande förluster och starkt begränsad kapacitet jämfört med Ryssland. Enligt Cornucopias rapportering använder Ukraina en blandning av sovjetiska stridsflygplan som MiG-29 och Su-27, samt västerländskt stöd i form av F-16-plan som levererats från hösten 2024. Flygvapnets effektivitet är dock starkt beroende av luftvärnsskydd.
Hur behandlas ryssar i Ukraina?
Ukraina har en betydande ryskspråkig minoritet som lever kvar i landet. Enligt Cornucopia och rapporter från människorättsorganisationer har den ryska invasionen lett till ökad misstänksamhet mot ryska medborgare och ryskspråkiga, men officiell politik har varit att skydda minoriteters rättigheter. Kriget har dock förändrat attityderna – många ryskspråkiga ukrainare har tagit avstånd från Ryssland.
Kan ryssar och ukrainare förstå varandra?
Ja, språken är nära besläktade och rysktalande och ukrainsktalande kan i hög grad förstå varandra. Cornucopia har uppmärksammat att språkfrågan historiskt har varit en politisk stridsfråga, men att den språkliga barriären är liten. Skillnaderna mellan ryska och ukrainska är ungefär som mellan svenska och danska – de är olika språk men med så pass mycket gemensamt att samtal är möjligt.
Vad är Cornucopia-bloggen?
Cornucopia är en svensk blogg som drivs av Lars Wilderäng. Bloggen fokuserar på försvarspolitik, geopolitik, samhällsanalys och krisberedskap, och blev särskilt uppmärksammad efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Cornucopia är känd för sina detaljerade och faktabaserade analyser av kriget, ofta med ett kritiskt perspektiv på både rysk propaganda och naiv västerländsk optimism. Bloggen citeras regelbundet av svenska medier som DN, SVD och de större nyhetsbyråerna.
Vilka senaste händelser i Ukraina rapporterar Cornucopia?
Cornucopia rapporterar löpande om frontlinjerna, ryska förlustsiffror från ukrainska försvarsmakten, och analyserar den strategiska utvecklingen. Under 2024 och början av 2025 har bloggen särskilt fokuserat på striderna vid Avdiivka, ryska offensiver i Donbass och Charkiv, samt explosionerna på Krim. Bloggen Ukraina-tagg samlar alla inlägg om kriget.
Relaterade artiklar
Oskar Stenmark är reporter på Dagskrönikan och bevakar dagliga nyheter och händelser.