Dagstidning – Definition, Historia och Kriterier i Sverige

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.

Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa kriterier har präglat dem sedan 1800-talet.

I Sverige har dagstidningar en lång historia från 1600-talet och har spelat en central roll i demokratiseringen.

Vad är en dagstidning?

• Reguljär utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
• Ofta daglig, men veckovisa räknas också.
• Inkluderar löpsedel och bilaga enligt lag.
• Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
• Opinionsbildning är en del av definitionen.
• Skillnad mot internationell statistik som kräver minst två gånger per vecka.

Vilka kriterier definierar en dagstidning?

De fyra huvudkriterierna

Dagstidningar utmärks av periodicitet med regelbunden utgivning. Aktualitet innebär fokus på färska nyheter.

Skillnader i utgivning

I Sverige räknas även veckovisa som dagstidningar. Internationellt krävs oftast minst två utgivningar per vecka.

Hur har dagstidningarna utvecklats i Sverige?

Tidiga exempel

Dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender startade 1645 och blev senare Post- och Inrikes Tidningar, tryckt till 2006.

1700- och 1800-talet

Antalet ökade under 1700-talet. Dagligt Allehanda från 1776 utkom alla dagar. På 1800-talet växte pressen och bidrog till demokratisering.

Exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Vilka är de största svenska dagstidningarna historiskt?

Expressen/GT/Kvällsposten, oberoende liberal, nådde 326 000 exemplar samma år.

Svenska dagstidningar har haft höga upplagor internationellt sett, trots minskande läsare.

Svensk dagstidningstidningens tidslinje

1. 1645: Ordinari Post Tijdender startar. Källa
2. 1776: Dagligt Allehanda utkommer dagligen.
3. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
4. 1864: Dagens Nyheter startar.
5. 1867: Helsingborgs Dagblad börjar utges.
6. 2006: Post- och Inrikes Tidningar slutar tryckas.
7. 2006: Aftonbladet 416 500 exemplar.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Vad betyder dagstidning språkligt?

Ordet dagstidning belägs sedan 1780 och syftar på daglig utgivning. Hyponymer är morgontidning och kvällstidning. Las mer hos Australiainsight.

”Tidning” kommer från fornsvenska tidhning, som betyder underrättelse eller nyhet. Inte relaterat till frekvens.

På engelska heter det daily newspaper. Böjningar: dagstidning (obestämd singular), dagstidningen (bestämd).

Källor och citat om dagstidningar

Ordinari Post Tijdender senare kallad Post- och Inrikes Tidningar, tryckt fram till 2006.

Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

NE

Sammanfattning av dagstidningens roll

Dagstidningen är en central del av svensk mediehistoria med rötter i 1600-talet. Den definieras av nyhetsrapportering och opinionsbildning, med höga historiska upplagor.