En dagstidning är en periodisk publikation riktad till allmänheten med redaktionellt bearbetade nyheter. I Sverige definieras den som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.
Definitionen bygger på etablerade kriterier som periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa har präglat dagstidningar sedan 1800-talet.
Svensk presshistoria sträcker sig tillbaka till 1600-talet, med betydande utveckling under 1700- och 1800-talen.
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden och varaktig utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsinriktat innehåll. |
| Publicitet | Tillgänglighet för allmänheten. |
| Universalitet | Nyhetsförmedling från hela världen och alla samhällsområden. |
- Dagstidningar skiljer sig från andra publikationer genom sin regelbundna nyhetsförmedling.
- Fyra kriterier har använts sedan 1800-talet för klassificering.
- I Sverige krävs minst veckovis utgivning.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Tidningar med längre intervall kan ändå räknas som dagstidningar.
- Pressen har historiskt drivits demokratisering i Sverige.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyheter | NE |
| Svensk definition | Minst ett nummer per vecka | Wikipedia |
| Kriterier antal | Fyra sedan 1800-talet | NE |
| Första i Sverige | 1645 | Svenska dagstidningar |
| Daglig tidning | 1776, Dagligt Allehanda | Svenska dagstidningar |
| Stora tidningar | DN 1864, GP 1863 | Svenska dagstidningar |
| Roll 1800-tal | Opinionsbildning | Svenska dagstidningar |
| Internationell frekvens | Minst två gånger/vecka | Wikipedia |
Hur ofta ges dagstidningar ut?
Dagstidningar måste komma ut minst en gång per vecka med nyhetsförmedling eller opinionsbildning. Las mer hos Australiainsight.
I Sverige definieras dagstidningar som publikationer med minst veckovis utgivning.
Internationella skillnader
Internationellt räknas ofta publikationer med minst två utgivningar per vecka som dagstidningar.
Flexibla intervall
Även tidningar med längre än dagliga intervall kan klassas som dagstidningar.
Vad är skillnaden i definition mellan Sverige och internationellt?
Svensk lagstiftning sätter gränsen vid en gång per vecka.
Globalt är kravet strängare med två gånger per vecka som norm.
Historiska milstolpar för svenska dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender ges ut, en av världens första.
- 1700-talet: Antalet tidningar ökar markant.
- 1776: Dagligt Allehanda blir den första dagliga tidningen.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- Senare 1800-tal: Pressen växer och påverkar politik och demokrati.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklar eller varierande information |
|---|---|
| Fyra kriterier sedan 1800-talet | Exakt gräns för ”daglig” utgivning internationellt |
| Svensk veckovisa minimikrav | Variationer i andra länders definitioner |
| Historia från 1645 | Precisa antal tidningar per årtionde före 1800 |
| Stora tidningars grundande | Nuvarande antal aktiva dagstidningar |
Vad är bakgrunden till dagstidningens roll i samhället?
Dagstidningar har sedan 1600-talet förmedlat nyheter till allmänheten i Sverige. Se vår översikt över svensk presshistoria.
Under 1800-talet blev pressen central för politisk opinionsbildning och demokratisk utveckling.
Vilka källor ligger till grund för kunskapen om dagstidningar?
”En dagstidning är en periodisk publikation som riktar sig till allmänheten och innehåller redaktionellt bearbetade nyheter.”
”I Sverige definieras den som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt kommer ut med minst ett nummer varje vecka.”
Vad innebär en dagstidning i korthet?
En dagstidning kännetecknas av regelbunden nyhetsförmedling, aktualitet och tillgänglighet för alla, med rötter i svensk historia sedan 1645.
Kontrollera periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet enligt etablerade kriterier.
Vad är periodicitet hos en dagstidning?
Regelbunden och varaktig utgivning, minst veckovis i Sverige.
När startade de första svenska dagstidningarna?
1645 med Ordinari Post Tijdender.
Vilka är de stora tidningarna från 1800-talet?
Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Sydsvenska Dagbladet.
Hur skiljer sig svensk definition från internationell?
Sverige: minst en gång/vecka; internationellt ofta minst två gånger.
Vad är aktualitet i dagstidningssammanhang?
Nyhetsinriktat innehåll med fokus på aktuella händelser.
Varför växte pressen på 1800-talet?
Betydelse för politisk opinionsbildning och demokratisering.
Kan tidningar med veckovis utgivning vara dagliga?
Ja, enligt svensk definition räknas de som dagstidningar.
Johan Dahlberg är chefredaktör på Dagskrönikan och ansvarar för redaktionell policy, standarder och ledare.