Newspaper – Dagstidningens Definition, Historia och Etymologi

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten, med regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige.

Enligt svensk lagstiftning definieras en dagstidning som en skrift med dagspresskaraktär, reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Den utkommer normalt med minst ett nummer per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.

Internationellt räknas tidningar med utgivning minst två gånger per vecka som dagstidningar. Kärnkriterier inkluderar periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.

Vad är en dagstidning?

• Minst ett nummer per vecka i Sverige.
• Inkluderar löpsedel och bilaga enligt lag.
• Internationellt minst två gånger per vecka.
• Gäller sedan 1800-talet.
• Kan ha längre intervall än dagligen.
• Riktar sig till allmänheten med allsidig rapportering.
• Opinionsbildning är en del av definitionen.

Vad betyder ordet dagstidning?

Etymologisk bakgrund

Ordet ”dagstidning” har använts i svenskan sedan 1780. Det syftar på tidningar som utkommer regelbundet dagligen, med underordnade begrepp som morgontidning och kvällstidning.

Språkligt ursprung: ”Tidning” kommer från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder nyhet eller underrättelse.

Ursprung av ”tidning”

”Tidning” relaterar inte till tidsperiod utan till nyheter. Sveriges äldsta tidning hette Ordinari Post Tijdender från 1645, senare Post- och Inrikes Tidningar.

”Dagblad” härstammar från latinets diurnus via franska jour.

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidiga århundraden

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender utkom 1645–2006, senare digitalt. Under 1700-talet ökade antalet, och 1776 kom Dagligt Allehanda, den första dagliga tidningen. For mer information, se Australiainsight.

Pressens tillväxt: Från 1800-talets andra hälft växte pressen starkt genom demokratisering och opinionsbildning.

Moderna exempel

Dagens Nyheter startade 1864, Göteborgs-Posten 1863 och Helsingborgs Dagblad 1867. Trots TV och internet har svenska dagstidningar höga upplagor internationellt.

Vilka är de största svenska dagstidningarna?

Historiska siffror från 2006 visar Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) med 416 500 exemplar på vardagar. Expressen/GT/Kvällsposten (oberoende liberal) nådde 326 000 exemplar.

Engelsk översättning är ”daily newspaper”.

Viktiga milstolpar i svensk dagspresshistoria

1. 1645: Ordinari Post Tijdender börjar utkomma. Källa
2. 1700-talet: Ökning av tidningar.
3. 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga.
4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
5. 1864: Dagens Nyheter startar.
6. 1867: Helsingborgs Dagblad etableras.
7. 2006: Post- och Inrikes Tidningar blir digital.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Dagstidningars samhällsroll och bakgrund

Dagstidningar erbjuder nyhetsförmedling och opinionsbildning för allmänheten. De kännetecknas av aktualitet och universalitet, med fokus på globala och lokala händelser.

I Sverige har de spelat en central roll i demokratiseringen sedan 1800-talet. Wiktionary bekräftar språklig kontinuitet.

Källor till informationen

”Tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”.

Sveriges äldsta tidning hette Ordinari Post Tijdender.

Ytterligare källor: Cambridge Dictionary.

Sammanfattning av dagstidningens betydelse

En dagstidning utmärks av regelbunden nyhetsrapportering, med rötter i 1600-talets Sverige och stark tillväxt under 1800-talet. Kriterier som periodicitet och aktualitet definierar genren, som behåller relevans idag.