En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. Dessa kriterier har präglat dem sedan 1800-talet.
Exempel på svenska dagstidningar är Falu-Kuriren, Hufvudstadsbladet och tidigare Jakobstads Tidning.
Vad definierar en dagstidning?
| Översikt | Beskrivning |
|---|---|
| Definition | Periodisk publikation med nyhetsrapportering för allmänheten. |
| Svensk lag | Reguljär utgivning minst en gång per vecka. |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. |
| Format | Broadsheet eller tabloid. |
- Regelbunden utgivning minst en gång per vecka i Sverige.
- Nyhetsfokus på aktuella händelser.
- Tillgänglig för alla, inte exklusiv.
- Allsidig rapportering från hela världen.
- Ordet använt sedan 1780.
- Sveriges äldsta: Norrköpings Tidningar från 1758.
- Cirka 150 dagstidningar i Sverige idag.
| Aspekt | Detalj | Källa |
|---|---|---|
| Svensk definition | Minst en gång per vecka | Wikipedia |
| Kriterier | Periodicitet, aktualitet m.m. | NE |
| Utgivning internationellt | Ofta minst två gånger per vecka | Wikipedia |
| Broadsheet | 600 x 380 mm | Wikipedia |
| Tabloid | 380 x 300 mm | Wikipedia |
| Äldsta i Sverige | Norrköpings Tidningar 1758 | Språktidningen |
| Antal idag | Cirka 150 | Språktidningen |
| Etymologi | Används sedan 1780 | Wiktionary |
Vilka kriterier kännetecknar dagstidningar?
Dagstidningar har fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet med regelbunden utgivning, aktualitet genom nyhetsfokus, publicitet som gör dem tillgängliga för alla och universalitet med nyheter från hela världen och olika samhällsområden.
Hur ofta utkommer de?
I Sverige krävs minst en gång per vecka. Internationellt ofta minst två gånger per vecka. Även tidningar med längre intervaller kan räknas som dagstidningar.
Enligt lag minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Vilka format och utgivningsdetaljer gäller?
Vanliga format är broadsheet på 600 x 380 mm, traditionellt för seriösa tidningar, och tabloid på 380 x 300 mm som numera är standard i många länder.
Exempel på svenska tidningar
Falu-Kuriren och Hufvudstadsbladet räknas som dagstidningar. Tidigare även Jakobstads Tidning.
Broadsheet: 600 x 380 mm. Tabloid: 380 x 300 mm.
Vad är etymologin och historien bakom dagstidning?
Ordet ”dagstidning” har använts sedan 1780 och syftar på dagliga eller regelbundna nyheter. Tidigare kopplades ”tidning” till nyheter eller postlevererade rapporter som Ordinari Post Tijdender från 1645.
Cirka en tredjedel av dagens 150 svenska dagstidningar har ”tidning” i namnet.
Hur har dagstidningar utvecklats historiskt?
- 1645: Ordinari Post Tijdender, tidig postlevererad rapport (Språktidningen).
- 1758: Norrköpings Tidningar, Sveriges äldsta dagstidning.
- 1780: Ordet ”dagstidning” börjar användas.
- 1800-talet: Etablering av fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet (NE).
- Idag: Cirka 150 i Sverige.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjord information |
|---|---|
| Definition i svensk lag: Minst en gång per vecka. | Exakta internationella utgivningsfrekvenser varierar. |
| Fyra kriterier sedan 1800-talet. | Framtida anpassningar till digitala medier. |
| Format: Broadsheet och tabloid. | Antal aktiva tidningar kan förändras. |
| Historia: Norrköpings Tidningar 1758. | Specifika bilagor i alla fall. |
Vad är bakgrunden till begreppet dagstidning?
Begreppet har rötter i postlevererade nyhetsrapporter. Det betonar allsidighet och riktning mot allmänheten. I Sverige regleras det lagligt för att skilja från andra publikationer.
Terminologin speglar övergången från sporadiska rapporter till regelbundna utgåvor. Se mer på Australiainsight.
Vilka källor ligger bakom informationen om dagstidningar?
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Wikipedia och Kryssakuten
Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet. NE-uppslagsverk
Vad innebär dagstidning i sammanfattning?
En dagstidning erbjuder regelbunden, allsidig nyhetsrapportering för allmänheten med fokus på aktualitet och universalitet. I Sverige minst veckovis utgivning enligt lag. För globala perspektiv, besök Australiainsight.
Vanliga frågor om dagstidning
Vad är en dagstidning enligt svensk lag?
En skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning, minst en gång per vecka, inklusive löpsedel och bilaga.
Vilka är de fyra kriterierna?
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Vad är broadsheet och tabloid?
Broadsheet: 600 x 380 mm. Tabloid: 380 x 300 mm.
När började ordet ”dagstidning” användas?
Sedan 1780.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150 idag.
Vad heter det på engelska?
Daily newspaper eller daily. Cambridge
Hur böjs ordet dagstidning?
Singular: dagstidning/dagstidningen. Plural: dagstidningar/dagstidningarna. Definify
Mattias Cederberg är politikredaktör på Dagskrönikan och ansvarar för riksdagen, regeringen och kommunpolitik.